Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Alla vill bli författare - men få läser finlandssvensk litteratur

Från 2017
Uppdaterad 30.11.2017 14:53.
Marit Lindqvist
Bildtext Marit Lindqvist har sammanställt rapporten för tankesmedjan Magma.
Bild: YLE/Barbro Ahlstedt

Förlagen drunknar i manus. Alla vill bli författare i dag. Finlandssvenskarna uppskattar nog tanken på litteratur på finlandssvenska - men just ingen läser den.

I tankesmedjan Magmas färska rapport "Den finlandssvenska boken" kartläggs den läsande allmänheten. Vad läser vi, hur mycket av det är finlandssvensk litteratur och vilken är dess plats i framtiden?

Rapporten frågar också hur man kan se till att det finns plats för finlandssvensk litteratur.

- Fritiden i dag handlar till stor del om snabbmat medan boken är långsamt ätande, beskriver rapportens upphovskvinna Marit Lindqvist som till vardags jobbar som kulturredaktör på Svenska Yle.

Det har aldrig varit så lätt som i dag att plocka fram teknik och umgås med den - därför skulle det vara viktigt att författarna genast skulle skriva med en viss plattform i åtanke. En novell specifikt skriven att läsas just på smarttelefon till exempel, funderar Lindqvist.

Allt pekar neråt

Den färska rapporten målar upp dystra utsikter, just nu åtminstone. Försäljningssiffrorna sjunker, folk uppger att de läser allt färre böcker, barn och unga säger i stort sett samma sak medan biblioteken vittnar om minskad utlåning.

Det här är en trend som pågått i närmare 20 år.

I tre enkäter bland författare, läsare i allmänhet samt gymnasielever frågas om tankar kring vår litteratur i Svenskfinland.

- Rapporten är sammanställd ur strikt konsumentperspektiv och konsumenterna har glädjande besked, till vissa delar. 67 procent av de ungdomar som svarade uppger att de läser böcker på fritiden och det är ju bra, berättar Marit Lindqvist om rapporten "Den finlandssvenska boken".

Samtidigt uppger så mycket som 73 procent att de inte läser finlandssvenska författare.

..författandet får förbli en kär hobby.

Många påpekar att det är viktigt att det finns litteratur på finlandssvenska men att det inte verkar finnas litteratur som skulle passa just dem.

- Se där en annan nisch - skriv tydligt just för de unga och utgående från de ungas specifika intressen, uppmanar Lindqvist.

Visserligen ser man ett slags generationsskifte här just nu. Många nya yngre författare har debuterat inom Svenskfinland de senaste åren.

Ingen lottovinst att födas som författare

En första upplaga av en genomsnittlig finlandssvensk bok brukar ligga nånstans mellan 300-800 exemplar. Allt utöver det är bonus.

I Magmas rapport framkommer att bara var tredje medlem av Finlands Svenska Författareförening säger sig kunna leva på sin flinka penna. En klar majoritet får ty sig till ströjobb eller ofta också heltidsjobb medan författandet får förbli en kär hobby.

- Stipendierna är det som gäller i Svenskfinland. 90 procent av våra författare lever på stipendier. Eller på olika litterära priser - men dom kan man ju inte direkt beställa, konstaterar Marit Lindqvist som sammanställt rapporten.

En genomsnittlig årsinkomst för en finlandsvensk författare - minus alla stipendier - ligger på under tusen euro. Då baserat på vad hen tjänar enbart på sitt litterära kall.

Berättelsen viktigast, formen sekundär

I Sverige vinner digitala böcker stor mark och det väldigt snabbt dessutom.

Finland hänger inte riktigt med i samma takt. Det är också en kostnadsfråga i och med att det är dyrt att låta tillverka ljudböcker och sen strömma dem via nån tjänst.

- Men ack så värt att satsa på, tänker Lindqvist. Och här gäller det för förlagen att noga klura på vilka böcker som passar som ljudbok; deckare och thrillers har visat sig funka väldigt bra att lyssna till.

Ett uppslagsverk, däremot, kanske hellre avnjuts mera med blicken.

En bok är ändå alltid mest en berättelse så det viktiga är att berättelsen får spridas, inte i vilket format den sprids.

Diskussion om artikeln