Ökande mängd kommersiella satelliter spionerar från rymden - "alla kommer att ha sin egen satellit", säger pionjär

Det finländska företaget ICEYE skickade i början av året upp en egen testsatellit. Det var samtidigt den första kommersiella satelliten från Finland.

Före slutet av år 2020 räknar företaget med att ha 20 satelliter i omloppsbana runt jorden.

Avsikten är att kunna följa med en viss plats på jorden åtminstone var tredje timme.

ICEYE-X1 sköts upp den 12 januari 2018 i Indien, tillsammans med ett trettiotal andra satelliter, till en höjd av 500 kilometer ovanför jordytan.

Att tillverka och skjuta upp satelliter har blivit mycket billigare under senare år. Trenden får konsekvenser för företag, forskare och oss medborgare.

– Alla personer kommer att ha sin egen satellit i framtiden, säger satellitpionjären Candace Johnson till Svenska Yle.

– Vi gör satelliter som tar flera radarbilder och kombinerar bilderna för att uppnå hög upplösning, berättar Pekka Laurila som är en av grundarna.

ICEYE uppstod som en följd av en satellitkurs vid Aalto-universitetet i Esbo.

– Vi kan ta bra bilder också i mörkret och genom molnen. Dessutom har vi lyckats få teknologin att rymmas i en betydligt mindre satellit än vad som tidigare har varit möjligt, och med relativt billiga delar, fortsätter Laurila.

ICEYE:s satelliter kommer bland annat att följa med isläget i Arktis för att hjälpa fartygstrafiken där, men kan också ta fram data om mycket annat.

Storlek som ett mjölkpaket

Många satelliter behöver inte längre i dagens läge vara stora som kylskåp och väga hundratals kilogram, utan det kan räcka med en storlek på ett mjölkpaket och en vikt på mindre än ett kilogram.

– I och med att man har gjort satelliterna mindre, man kan skjuta upp många satelliter samtidigt. Man har ju sett uppskjutningarna i Indien under förra året när man sköt upp hundra satelliter med en enda raket, och sådant gjorde man ju aldrig förr i tiden. Men då får man ned kostnaderna något enormt, berättar Mikael Stern, vd på företaget Spacemetric.

Det tillverkar programvara för att hantera bilder som kommer från satelliter.

De lägre kostnaderna är alltså avgörande för det stora kommersiella intresset. Dessutom har behovet av stora datamängder ökat i världen under senare år.

Det fanns i slutet av fjolåret minst 4 635 satelliter som cirklade runt jorden - en ökning med cirka 7 procent på ett år. Det här enligt siffror från FN-organet United Nations Office of Outer Space Affairs (UNOOSA).

Hittills i år har det skjutits upp cirka 200 satelliter. Det finns tecken på att det kan bli ett nytt årligt rekord. Det förra rekordet slogs i fjol, då det sköts upp 357 nya satelliter.

Endast närmare 40 procent av satelliterna är aktiva.

Satellitdata ger nya insikter

Satelliterna kan bidra med ny kunskap om allt möjligt. Till exempel kan man övervaka jordbruket med hjälp av särskilda kameror som registrerar hela det elektromagnetiska spektret.

Då kan man kartlägga företeelser och förändringar som inte kan ses med blotta ögat.

I kombination med artificiell intelligens går det sedan att upptäcka eventuella problem snabbt och också dra slutsatser om hur man kan maximera skörden.

– Här i Finland finns det också mycket skog man kan övervaka från satelliter, påpekar Stern.

Företag hoppas dessutom dra slutsatser om hur haven mår, och komma till insikter som kan hjälpa mänskligheten att förstå sig på klimatförändringen och vad som kunde göras för att motarbeta den.

Stern tillägger att det finns andra spännande sätt att använda satellitdata på.

– Det finns en hel finansiell marknad som börjar titta på användningen av satellitdata och där passar de kommersiella spelarna kolossalt mycket bättre in än vad myndigheterna gör.

Hur mycket olja finns det i oljecisterner på olika håll i världen? Investerare kan använda sig av radarbilder tagna från satelliter för att förutspå oljepriset.

Hur det går för handeln kan också avslöjas snabbt per satellit.

– Man kan räkna antalet bilar invid ett köpcentrum, för att sedan kunna göra snabba analyser på hur stor omsättning köpcentret troligen har, berättar Stern.

Och det här är bara början - allt tyder på att användningen av kommersiell satellitdata fortsätter att öka kraftigt.

En hel del nya tjänster är på kommande. Bland annat har försäkringsbolag börjat experimentera med satellitdata för att kunna göra bättre riskbedömningar.

I förlängningen kommer också vi konsumenter att få ta del av mer och mer satellitdata, till exempel direkt i våra mobiltelefoner.

Det handlar inte endast om bilder, utan det kan också vara olika slags insikter om vad som sker på jorden, eller mer exakt navigation än dagens GPS-system.

Bredband till öar mycket långt borta

Satellitföretagaren Candace Johnson, en pionjär som har jobbat länge i branschen, påpekar att satelliter också kommer att ge världen ett mer heltäckande bredbandsnät.

Hon betonar att det inte är realistiskt att dra optisk fiber överallt.

– Jag investerar i satellitprojekt i Oceanien tillsammans med många andra fantastiska kvinnor. Vi ska göra det möjligt att få tillgång till snabbt internet på alla öar i Stilla havet, berättar hon stolt.

Det handlar alltså om gruppen Oceania Women’s Network Satellite (OWNSAT) och företaget Kacific Satellite System, vars första satellit (Kacific-1) ska skjutas upp nästa år.

Satelliten kan rikta internet till 56 olika områden - med en hastighet på 1,25 gigabit per sekund för varje område.

En illustration på satelliten Kacific-1 som ska ge Oceanien bredband. Mer än 90 procent av dess kapacitet är redan såld.

Koll på rymdskrot

Trenden med fler satelliter leder till att mängden rymdskrot riskerar att öka, även om flera nyare satelliter nog kan tas ned på distans när de inte längre behövs - så att de brinner upp i atmosfären.

Candace Johnson är också med om satellitprojektet Northstar, som bland annat ska kartlägga hur mycket rymdskrot det finns och exakt var det rör sig.

Tidigare satellitprojekt kan från rymden följa med var ungefär 30 000 rymdskrotsdelar rör sig, menar hon. Men Northstar har högre ambitioner än så.

– Vi tror i dag att vi ska kunna följa med 300 000 rymdskrotsdelar - närmare hälften av allt rymdskrot som finns. Det kommer att hjälpa massvis i att undvika kollisioner, påpekar Johnson.

Datamaterialet kommer också att hjälpa till med att beräkna hur dyrt det ska vara att försäkra en viss satellit mot kollisioner, en slags trafikförsäkring i rymden alltså.

Varje kollision orsakar stora mängder nytt rymdskrot - satelliter splittras lätt i massvis med små bitar som sedan fortsätter att kretsa runt jorden.

Att förebygga kollisioner är mycket lättare än att städa upp efteråt.

Man kan också föreställa sig en slags dammsugare i rymden som suger upp rymdskrotet

Satellitpionjären Candace Johnson

Men det finns också planer på att städa upp rymdskrot med hjälp av särskilda satelliter och robotarmar för det här ändamålet.

– Man kan också föreställa sig en slags dammsugare i rymden som suger upp rymdskrotet. Det är lite som asteroidbrytning, där man ska utvinna råvaror från asteroider. Sådana här teknologier utvecklas för tillfället, säger hon.

Johnson tror på accelererande trend

Det är säkert bra att satsa på att få bort rymdskrot - åtminstone om utvecklingen går så långt som Johnson förutspår.

– Jag tror att alla personer på jorden kommer att ha en egen satellit i framtiden. De kommer att skjuta upp den och sedan ha omedelbar infrastruktur för vad de än behöver. Jag är mycket säker på det här. Fördelarna är mycket stora, påpekar Johnson.

Hon tillägger att rymden ger kvinnor och män, flickor och pojkar, en möjlighet att verkligen åstadkomma förändringar till det bättre på jorden.

– Satelliter ger nya möjligheter. Jag har som privat aktör varit med om att demokratisera tillgången till rymden, till exempel i form av tv, telekommunikation, och internetuppkopplingar. Men det slutar inte här och med mig. Det är bara början.

Bildkällor: Yle/Niklas Fagerström, ICEYE, Mostphotos, AOP, Antrix, Kacific Satellite System, Candace Johnson.