Neurologi
Studie ger hopp om att laga nervceller vid ms
Publicerad: 20 oktober 2017, 08:45
Vid multipel skleros skadas myelinskidorna som skyddar nervcellens långa utskott, axon. Därmed försämras nervcellernas förmåga att förmedla impulser. Foto: Thinkstock
Dagens behandlingar mot multipel skleros, ms, kan bromsa sjukdomsförloppet. Men nu ser det ut som att ett läkemedel kan hjälpa till att även reparera uppkomna skador, enligt en pilotstudie i tidskriften Lancet.
De amerikanska forskarna bakom studien är entusiastiska och menar att resultaten för första gången visar att ett läkemedel har lyckats återställa en skadad hjärnfunktion vid en neurologisk sjukdom.
Fredrik Piehl, som är professor i neurologi vid Karolinska institutet, tycker att resultaten är intressanta men vill tona ner förväntningarna.
– Detta är en välgjord studie som adresserar ett stor kliniskt behov, nämligen att kunna påverka läkningsförloppet efter inflammatoriska skador vid ms. Men det är för tidigt att säga att detta är ett genombrott, bland annat eftersom den kliniska förbättringen av i detta fall synfunktionen var begränsad, säger han.
Studien handlar om allergiläkemedlet klemastin som i provrörsförsök tidigare visat sig kunna stimulera så kallade oligodendrocyter, de stödjeceller i hjärnan som bygger upp det skyddande myelinlagret runt nervcellernas långa utskott. Just myelinet är det som angrips av kroppens eget immunförsvar vid ms.
Nu testade forskare vid University of Californa i San Fransisco om läkemedlet påverkade hur snabbt nervimpulser kunde färdas hos patienter med skovvist förlöpande ms och som samtidigt hade en inflammation på synnerven till följd av sjukdomen.
Femtio deltagare lottades till att i olika ordning få behandling med klemastin eller placebo. Forskarna konstaterar att synimpulser kunde färdas snabbare i hjärnan under den tid som patienterna tog det aktiva läkemedlet.
– Att man valt att studera synnervsfunktionen beror på att det är betydligt lättare att påvisa förbättringar i nervernas fortledning där än i andra neurologiska funktioner. I det här fallet är det dock svårt att veta om den uppmätta förbättringen verkligen orsakades av en positiv inverkan på myelinisering, säger Fredrik Piehl.
Han efterlyser nu mer forskning, dels större studier för att om möjligt återupprepa resultaten och se om de kvarstår över tid, dels för att bättre förstå mekanismen om hur klemastin skulle fungera i detta fall.
– Samtidigt inger studien hopp för att det verkligen kommer att kunna gå att utveckla ett nytt terapiområde inom ms, det vill säga att nuvarande sjukdomsmodulerande behandlingar kan kombineras med funktionsförbättrande terapier, säger Fredrik Piehl.
Dagens Medicin har tidigare skrivit om andra läkemedelskandidater som visat liknande lovande effekter på synnervsinflammation. Då har det rört sig om det akuta förloppet, medan man i den aktuella studien undersökt en kroniskt nedsatt funktion.
Läs abstract till studien:
Dela artikeln: