Mångfald på agendan under Cannes Lions

Om jämställdhetsfrågan präglade förra årets Cannes Lions är det mångfaldstemat som ligger i lite extra fokus under årets festival.

Tillsammans med amerikanska techbolaget HP har Cannes Lions lanserat initiativet "More like me", ett pilotprogram som syftar till att stärka mångfalden bland kreatörer i reklamindustrin.

Inom programmet har 15 "rising stars" från Storbritannien, USA och Mexiko med olika etnisk bakgrund valts ut för att få delta i festivalen.

Där kommer de bland annat erbjudas vägledning av en mentor, möjlighet att bygga nätverk i branschen och få delta i events och workshops ledda av toppchefer inom industrin – allt för att uppmuntra dem att våga använda sin röst för förändring.

Samtidigt har en satsning gjorts på att öka mångfalden i jurygrupperna, som innebär att representanter från Nigeria, Kenya, Sri Lanka och Georgien för första gången tar plats i juryn.

Dessutom har Cannes Lions initiativ "See it be it", som lyfter fram kvinnor inom kreativt ledarskap på ett internationellt plan, utökats med fem deltagare till 20 stycken i år.

Ett av de senaste årens mest uppmärksammade mångfaldsprojekt i den svenska reklambranschen är "Stockholm Open", numera kallat "#SthlmOp", som grundades av branschtrion David Orlic, Maja Bredberg och Lamin Sonko för tre år sedan.

Syftet med initiativet är att göra något åt den bristande mångfald som råder på många av Sveriges byråer, genom att ge ungdomar från utsatta områden möjlighet att sommarjobba på reklambyråer. Samtidigt får de deltagande reklambyråerna chans att bredda sin medarbetarskara och få in nya perspektiv.

David Orlic, som också är ordförande i Komm, säger till Dagens Media att utvecklingen av mångfaldsfrågan inom Cannes Lions hela tiden går åt rätt håll.

– Sverige har spelat en nyckelroll till att förbättra könsbalansen i juryrummen: Komm har konsekvent skickat fler kvinnor än män och förbundets vd Jessica Bjurström har aktivt drivit frågan om jämlikhet. Idag råder det bred konsensus om att mångfald är en förutsättning för kreativitet.

Varför mångfaldsfrågan aktualiseras extra just det här året tror han har att göra med att samhällsutvecklingen i stort nått en punkt då dessa typer av frågor inte längre kan undvikas.

– Men också för att vi lever i en polariserad tid med växande klyftor mellan olika samhällsgrupper – något som alla vettiga människor vill ändra på.

Hur långt har vi kommit sedan dess att ni lanserade "#SthlmOp" skulle du säga?

– Det finns mycket att säga om det, men vi håller det kort och konkret. 2016 visste inte Haisam Mohammed att man kunde jobba med kommunikation. Han fick ett sommarjobb via #SthlmOp och sökte därefter till Berghs heltidsutbildning. Förra veckan examinerades han som klassetta. Haisam förkroppsligar den långsiktiga målsättningen med #SthlmOp: att hitta och utbilda talanger som inom tio år kommer att vara byråledare och nyckelpersoner inom svensk kommunikation.

Inom initiativet har hittills 800 ungdomar från ytterstadsdelar som Rinkeby, Tensta och Skärholmen sommarjobbat på uppemot 70 olika byråer. Berghs har bistått med stipendier, där de mest ambitiösa ungdomarna fått möjlighet att gå introkursen på skolan.

– Dessutom har det skapats fler sommarjobb i Stockholm tack vare samarbetet mellan stad och näringsliv. Byråer i Malmö och Göteborg har tagit initiativ till #MlmOp och #GbgOp som nu är igång, och flera andra städer är intresserade.

När du pratar om mångfaldsfrågan med byråer – vad är det som de ser som sin största utmaning?

– Ambitionen finns, men det är såklart svårt att nå utanför sitt befintliga nätverk och rekryteringsprocess. Skolorna gör ett jättejobb för att bredda vilka som söker sig till kommunikationsutbildningarna – Berghs har till exempel startat ett inkluderingsråd och jobbar väldigt dedikerat med frågan.

Finns det någon åtgärd som är extra viktig för att mångfalden ska öka i branschen framåt?

– Att vi går från att prata om mångfald ur ett rättviseperspektiv till att prata om mångfald ur ett lönsamhetsperspektiv. Och sen pratar lite mindre och gör desto mer.

Jessica Bjurström, vd på Komm.

Jessica Bjurström, vd för Komm som är svenska representanter i Cannes Lions och nominerar svenskar till juryn, understryker att mångfald är ett brett begrepp som går att betrakta ur många olika perspektiv. Vad vi ser som mångfald ur ett svenskt perspektiv kan innebär någonting helt annat i exempelvis USA.

Att Cannes Lions är en internationell festival betyder att det automatiskt finns en mångfald bland människor vad gäller ursprung, eftersom så många länder är inblandade, menar hon.

– Men för mig kan mångfald både handla om representation av människor med olika hudfärg och olika etniskt ursprung, olika kön och sexuell läggning och olika socioekonomisk bakgrunder. Att bredda jurygrupperna i Cannes Lions skulle alltså kunna handla om så mycket mer än att ta in personer från länder som inte varit med tidigare. Det finns många sätt att se mångfaldsbegreppet på, säger Jessica Bjurström.

Samtidigt upplever hon att man inom reklambranschen påminner om varandra alldeles oavsett om man jobbar i Nairobi eller i Oslo.

– På det viset är reklam- och kommunikationsbranschen smal, även om det i Cannes finns en geografisk bredd. Det påverkar såklart om det endast är människor från en viss socioekonomisk bakgrund som tar plats.

Hur brännande är mångfaldsfrågan inom den svenska reklam- och kommunikationsbranschen idag?

– Jag tycker att den är närvarande hela tiden nu, vilket är otroligt bra. Skillnaden är stor bara sedan fem år tillbaka. Vi på Komm hade till exempel ett mångfaldsår 2015 då vi jobbade med "Framtidsstipendiet" där våra medlemmar bidrog med pengar för att en större bredd av studenter skulle få chans att utbilda sig på Berghs. Vi drev dessutom samtal på området i Almedalen och andra forum. Jag tror att vi bidrog till att medvetandegöra frågan, och nu har vi lite grann lämnat över stafettpinnen till branschen som själv organiserar sig.

Initiativ som Guldvågen, Inkluderingsrådet på Berghs och Stockholm Open tycker hon är av stor vikt för att hålla frågan levande.

– Det finns ett helt annat sätt att se på mångfald idag – det behandlas inte längre som en särfråga, utan som en förutsättning för en bättre framtid. Så länge som något betraktas som en särfråga så färgar den inte riktigt alla andra frågor och är inte heller närvarande i faktiska målbilder. Jag tror att vi idag har nåt den punkten när vi inte längre ser på mångfald som en särfråga, och det är jag otroligt glad för.