Kommunekolog Charlotte Lindström vid det alkärr som anlagts där Välabäcken rinner genom det kommunala naturreservatet Skogsbacken i Tomelilla.
Kommunekolog Charlotte Lindström vid det alkärr som anlagts där Välabäcken rinner genom det kommunala naturreservatet Skogsbacken i Tomelilla.

Få kommuner bildar egna naturreservat

Allt mer natur skyddas och många nya statliga naturreservat bildas varje år. Däremot tar få kommuner eget initiativ till reservat för att skydda värdefull mark.

ANNONS
|

Våren lurpassar inne bland lövträden i Tomelillas kommunala naturreservat Skogsbacken. Om två månader blommar den fridlysta orkidén ängsnycklar här, och vid reservatets alkärr trivs mossor och lavar särskilt bra. Den som är observant kan få se den starkt hotade fladdermusen barbastell.

- Det finns sju arter av fladdermöss här. Speciellt, säger Charlotte Lindström.

Fick kalla fötter

Det lilla skogsområdet, som ligger ett stenkast från centrum, är ett av två kommunala naturreservat som skånska Tomelilla på egen hand beslutade sig för att inrätta 2015. Staten bidrog med pengar – men processen tog tid.

ANNONS

- När säcken höll på att knytas ihop efter flera års jobb fick vissa politiker kalla fötter när man insåg vad det skulle innebära i praktiken, berättar Charlotte Lindström och fortsätter:

- För att upplösa reservatet måste man ha riktigt tunga skäl. Det är den rädslan vissa politiker har, att låsa in marken.

Majoriteten av landets naturreservat bildas av länsstyrelser, men även kommuner kan alltså ta beslut om att skydda mark. Förra året fick landet 217 statliga naturreservat – men bara nio kommunala. Föregående år var siffran tio. I nuläget har landet knappt 400 kommunala reservat.

Vikande trend

Alldeles för få – fler kommuner skulle behöva skydda natur, tycker Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket.

- Det är en vikande trend när det gäller kommunala beslut om naturreservat. Det kan ha att göra med att kommunerna behöver bygga bostäder och kanske inte vågar fatta beslut om områden nära staden.

ANNONS

Ann-Sofie Eriksson, sektionschef för tillväxt och samhällsbyggnad på Sveriges kommuner och landsting, påpekar att det finns mycket för en kommun att ta hänsyn till.

- Det handlar om rekreationsintressen, infrastruktur, arbetsplatser och bostäder. Man måste göra avvägningar i olika frågor och intressen i sin planering.

Dragkamp om resurser

Tomelilla har både egna och statliga naturreservat. Sammanlagt tio procent av kommunens yta är skyddad på något sätt, berättar Charlotte Lindström.

- Det är kanske mycket, men samtidigt så är det ju 90 procent mark över.

TT: Kommer du att få vara med om att inrätta fler kommunala reservat här framöver?

- Det är en dragkamp om resurser. Politiken här vill prioritera skola och exploatera mark för bostäder.

ANNONS
TT

Fakta: Kommunala naturreservat

Det finns drygt 4500 naturreservat i Sverige. Både kommuner och länsstyrelser kan bilda reservat.

Knappt 400 naturreservat har bildats av kommuner.

2017 bildades nio nya kommunala naturreservat– bland annat i Lomma, Helsingborg, Sollefteå och Tierps kommun. 2016 var motsvarande siffra tio stycken och året dessförinnan elva stycken reservat.

Flest kommunala naturreservat i hela Sverige finns i kommuner i Stockholms län – där finns runt 90 kommunala reservat i dag. Den kommun med störst yta kommunala naturreservat är Huddinge.

Den kommun som bestämmer sig för att inrätta ett eget kommunalt reservat kan få upp till 50 procent i bidrag till intrångsersättning eller för minskning av marknadsvärdet på kommunens mark från staten.

Källa: Naturvårdsverket

ANNONS