Eller med ett halvhjärtat löfte. Varför skulle man vilja göra det?T tobost skrev:
Jag tror att jag skulle känna en större trygghet om jag sålde mitt hus mot ett lass potatis.
Har ingen länk. Det finns ett rättsfall från tidigt 90 tal eller sent 80 tal.A Avle skrev:
I det fallet hade en köpare betalat en avsevärd summa under bordet vid köp. Som inte fanns med i köpebrevet.
Efter ett antal år hittade köparen ett dolt fel krävde typ 300 000, säljaren ilsknade till och "drog sig till minnes" att han hade fått pengar under bordet. Tydligen kunde säljaren dessutom bevisa att han hade tagit emot svarta pengar (det brukar nog ses mera naturligt att göra så att betalaren aldrig kan bevisa något, ingen tror att mottagaren av svarta pengar skall anmäla).
Säljaren redovisade att fel köpesumma angivits, lagfarten ogiltigförklarades och säljaren krävde att få tillbaka sin fastighet (och betala tillbaka vad köparen hade betalat), som då hade ökat i värde med någon miljon. Det slutade med att köparen fick köpa sin fastighet "igen", för ytterligare samma summa som han hade begärt för det dolda felet (och jag tror det dolda felet ströks).
En finess i det fallet var att skattebrottet troligen hade preskriberats, så säljaren riskerade inget med att avslöja sitt skattebrott. Då var preskriptionen oändlig för felaktiga lagfarter, och det spelar ingen roll om det finns 5 helt korrekta överlåtelser efter den felaktiga, ursprungsägaren har rätt att få tillbaka sin egendom. Sedan får man bena upp skadeståndsanspråken från mellanägarna.
Några år efter det rättsfallet ändrades lagen så numera finns det en preskription även för felaktiga lagfarter, men den är lång. Tidigare skulle man rent hypotetiskt kunnat komma och hävda att "det gick inte rätt till när min farfarsfarfars...far sålde Kungsholmen på 1500 talet", om man bara kunde bevisa det.
Så länge köpehandling och köpeskilling redovisas på ett riktigt sätt enligt gällande lagar och till rimligt värde bör det inte finnas något hinder hur säljare och köpare utbyter köpeskilling.
Köparen skulle även kunna överlämna en tavla värd lika mycket som fastigheten.
Och om man utför transaktionen via Bitcoin är väl då mera en risk för säljare/köpare.
Eller tänker jag fel nu?
Köparen skulle även kunna överlämna en tavla värd lika mycket som fastigheten.
Och om man utför transaktionen via Bitcoin är väl då mera en risk för säljare/köpare.
Eller tänker jag fel nu?
Skulle vara intressant att höra vad någon som kan skattejuridik har att säga om detta. Det är i princip byteshandel på hög nivå det handlar om. Kan man till exempel byta fem pallar mogna bananer mot ett ton mjölk? Hur skattar man det? Med bananer? Om man ska skatta i kronor, vem värderar varorna?A AndersS skrev:
På skatteverkets hemsida står det visserligen hur man ska göra om man köper något med bitcoin eller liknande virtuella valutor som de kallar det. Eftersom det finns fastställda växelkurser så går det att beskatta. Men just fastighetsaffärer är väl lite speciellt. Finns någon expert som kan berätta vad som gäller?
Jag hoppas att Bitcoin försvinner när myndigheterna börjar reglera . Det är för mig obegripligt att de tillåts. Men det är väl för svårt eller anses för marginellt än så länge.
Jag hoppas att Bitcoin försvinner när myndigheterna börjar reglera . Det är för mig obegripligt att de tillåts. Men det är väl för svårt eller anses för marginellt än så länge.
Redigerat:
Jo, men i mitt exempel redovisas affärren i svenska kronor så det är inga problem att beskatta en vinst. Sedan kan ju säljaren få betalning i något annat än svenska kronor men skatten betalas fortfarande i svenska kronor utifrån gjord reavinst och så även lagfart.T tobost skrev:
Om det skulle vara så är det ju öppet för vilket skattefiffel som helst. Exempel:A AndersS skrev:
A vill köpa ett hus av B för 3 Msk. B tycker att han kommer att behöva betala rätt mycket reavinstskatt och dom kommer överens om skapa den virtuella valutan gurkcoin. Växelkursen sätts 1:1. B får betalt 2 Msk plus 1 miljon gurkcoins. Men plötsligt ändrar sig marknadsvärdet för gurkcoins till 1 miljon gurkcoins per skr. Köpet är då värt bata 2.000.001 SEK och skatten blir därefter.
OM A senare vill sälja huset och tänker på sin egen reavinst så kan marknadsvärdet plötsligt på gurkcoins stiga igen.
Ett ganska enkelt sätt att skattefiffla. Men jag tror inte at Skatteverket går med på det.
Nej, affären görs i svenska kronor och regleras i alla dokument i svenska kronor, dvs det är den summan som ligger till underlag för beskattning och kostnad för införskaffande. Däremot så genomförs transaktionen t.ex. i Bitcoin mellan säljare och köpare. Köpesumman förändras inte utan det blir en risk för säljaren om och när man omvandlar Bitcoin till annan valuta t.ex. svenska kronor. Men det blir ju inte en affär som genomföra i Bitcoin utan endast som transaktionsmedel så det kanske inte är helt relevant.
Hur fungerar det med penningtvätt och kryptovalutor? Tänker mest på att om jag kommer och skall betala ett hus med kontanter så kommer säljaren att vägra ta emot dessa då denne förmodligen inte kommer att kunna få in pengarna på sitt bankkonto. Förstår inte riktigt hur man skall kunna ens få in dessa pengar i det "vita" systemet. För kommer jag med 10' i kontanter och vill sätta in dessa på mitt konto så måste jag kunna uppge, på ett trovärdigt sätt, var jag fått dessa från.
Eller finns det en "gräddfil" för kryptovalutor (som ju ej är spårbara)?
Eller finns det en "gräddfil" för kryptovalutor (som ju ej är spårbara)?
Det fungerar väl på samma sätt? Du får uppge vart pengarna kommer ifrån, om du har sålt ett hus så är det bara att uppge det. Banken lär ju inte vägra dig att sätta in 10' i kontanter om du säger att du har sålt ett hus.
Banker är skitkonstiga nuförtiden. De vill helst inte befatta sig med riktiga pengar.S Strontus skrev:
Någon som är insatt i vilka "konstiga" anställningsavtal Nordea har om de anser sig kunna förbjuda detta. Har de även rätt att förbjuda antikvitetssamlande och lottospelande tro? Personligen skulle jag skratta ohejdat om min arbetsgivare skull införa ett liknande "förbud".A AndersS skrev:
