– Det är skådespelare jag är. Även om jag sysslar med mycket annat så är det det jag har börjat med och trots långa pauser mellan gästspelen så är det till scenen jag alltid återvänder.
Det säger Niclas "Nicke" Lignell som i höst stiger upp på Lilla Teaterns scen i Helsingfors.
– Det blir en pjäs med få skådespelare på en teater som är som en famn där människor är nära och det är intimt.
Lignell, som fyller femtio på fredag, är en man som verkar vara lite överallt. Nyligen var han konferencier för försvarets nationella fanfest i Åbo, därefter för sång- och musikfesten i Karleby. Intervjun gjordes i Esbo, då han var på väg från stugan i Bromarv till hemmet i Sibbo. Dagen därpå väntade ett uppdrag i München.
Midsommaren och födelsedagen går ändå i lugna tecken, med hustrun Raakel och de yngsta barnen i Bromarv. Det är för övrigt hennes blogg man ska läsa för att få den bästa inblicken i skådespelaren Lignells liv, om hur han kockar sushi, lägger marksten eller älskar frukostflingor om morgnarna.
Visst kommer det funderingar då barnen flyger ut hemifrån och jag fattar att jag inte hänger med i allt.
Små påminnelser
Somrarna vikte Lignell för familjen i ett tidigt skede. Det var därför han slutade med sommarteater för över tjugo år sedan.
– Det var ett ganska resolut beslut. Jag var en ung skådis och borde kanske ha jobbat mer, men det här (familjen) var något jag ville ännu mer.
De gångerna Lignell har arbetat sommartid har det handlat om filminspelningar.
Någon ålderskris har han inte upplevt.
– Visst kommer det funderingar då barnen flyger ut hemifrån och jag fattar att jag inte hänger med i allt. Det handlar om små påminnelser om att man inte är andligt lika rörlig.
Då endast det yngsta av de fem barnen bor hemma har paret Lignell också fått mer tid.
– Då infinner sig den stora frågan: ska vi göra något tillsammans eller har vi äntligen möjligheten att göra de saker vi vill, var för sig?
Lignell hoppas att han som äldre ska få ha kvar samma livsgnista som han ser hos sjuttio- och åttioåringar.
– Jag hoppas att få den smittan, det är fantastiskt att se folk som tar för sig av livet i den åldern.
Det fantastiska som kan hända en nästan femtioåring är att hitta nya kompisar med vilka man delar enbart en sak, i det här fallet biljarden.
Upptäckte biljard
Niclas Lignell
Född: 1966 i Bromarv, bor i Sibbo.
Familj: Hustrun Raakel Lignell och barnen Poujou, Joel, Edith, Greta och Eliel.
Studier: Teaterhögskolan 1987–91, magister i teaterkonst.
Känd från: teater Viirus, filmer som Colorado Avenue, Akvariekärlek och Underbara kvinnor vid vatten och flera olika teveprogram.
På teve nästa gång: TV1 den 3 juli, i "Drömmarnas dag", där Lignell åker till Skåne med 86-åriga Veikko som vill träffa sin syster första gången sedan 1944.
En stor passion är snickrandet och småbyggandet. Lignell har också upptäckt toppidrott, i bokform, genom Jag är Zlatan Ibrahimović och Open, om Andre Agassi.
– Jag fann stor tillfredsställelse i att dyka in i en värld av toppidrottare som jag bara föreställt mig. Nu läser jag Jarkko Ruutus biografi, jag som aldrig ser på hockey.
Lignell gillar fotbolls-EM, eftersom matcherna är jämnare än i VM.
– Jag sitter med tummarna upp för Sverige men tror tyvärr att Zlatan är lite väl ensam.
Fotbollen har Lignell lämnat, nu är det tennis som gäller. En helt ny hobby sedan några år tillbaka är biljard, som han nästan kallar en addiktion. Han spelar ofta flera gånger i veckan, i en sal i Kervo.
– Det fantastiska som kan hända en nästan femtioåring är att hitta nya kompisar med vilka man delar enbart en sak, i det här fallet biljarden. Det är en total avslappning då du inte har en annan position än din biljardkäpp.