Östersjön mår bättre - märks av också i östnyländska vatten

På måndagen rapporterade Finlands miljöcentral om anmärkningsvärda förändringar i Östersjön - till det bättre.

Syreläget beskrivs som exceptionellt gott och vattnet har blandats om ända ner till hundra meters djup, bortsett från vid de östligaste observationsstationerna.

Läget har ändå förbättrats i vår ände av viken också, enligt Jan Ekebom som är marinbiolog och specialist på vatten och hav vid Miljöministeriet.

Ekebom är Borgåbo och brukar spendera somrarna på Pellinge.

- Finska viken har lidit av utbredda syrefria förhållanden på havsbottnen och det har bidragit till att näringsämnen, främst fosfor, har frigjorts från havsbottnen.

- Det att det nu har blandats om, att man blivit av med de syrefria bottnarna i betydande grad, är definitivt ett gott tecken som på lång sikt kommer att bidra till att vattnen mår bättre, säger Ekebom.

Den som tar en sväng ut med båten nu i vår kan märka av förbättringarna, åtminstone om man har tidigare års båtturer att jämföra med.

- Den värsta situationen var mellan 1995 och 2000 i östra Finska viken.

Efter det har kurvorna svängt mot det bättre.

- Vi har fått mindre halter av klorofyll a, som är en variabel som används för att följa med hur mycket växtplankton det finns. Siktdjupet har blivit bättre och fosforhalterna har sjunkit. Allt det här har bidragit till att havsmiljön totalt sett har börjat må bättre, säger Ekebom.

Den som vill läsa mer om hur läget i Östersjön har förändrats över tid kan fördjupa sig i rapporten Havsmiljöns tillstånd i Finland 2018 som finns att ladda ner på miljöcentralens webbplats.

Blåstång gott tecken

Den som vill få ett hum om hur havet mår kan spana efter blåstång från stugbryggan eller över relingen. De senaste åren har mängden blåstång ökat, vilket är ett gott tecken.

- Och tar man på sig ett cyklopöga så kan man gå ner och titta hur djupt man kan hitta blåstång. Ju djupare man hittar blåstång desto bättre, säger Ekebom.

Det finns ändå fortfarande rum för förbättring.

- Siktdjupet, det vill säga hur djupt ner under ytan solstrålarna kan nå, är fortfarande på dålig nivå. Trots att vi nu här berömmer läget i Östersjön och säger att det har blivit bättre så måste vi ju fortfarande vara ärliga och säga att tillståndet fortfarande är dåligt, säger Ekebom.

Det här har säkert inte undgått skärgårdsbor som fått stå ut med rejäla algblomningar. Övergödning har länge varit ett problem.

Då miljöcentralens havsforskningsfartyg Aranda gjorde sin observationsresa i början av året kunde man konstatera att fosforhalterna i havet blandats om så att det fanns mindre fosfor på bottnen och väldigt höga halter vid ytan.

Dessutom har nederbörden den här vintern ofta kommit som regn i stället för snö.

- Genom hela vintern har det runnit sötvatten från Finska vikens tillrinningsområde vilket har bidragit till att näringshalterna kan vara ganska höga. Och vi har hela resten av våren ännu på oss, säger Ekebom.

Lite om blågrönalger och en eloge till bönder

Vid det här laget är det ändå fortfarande för tidigt för att börja sia om sommarens algläge. Mycket beror på vädret.

- Vi kommer ju ihåg sommaren 2018 då situationen med blågrönalger var helt katastrofal. Förra sommaren var läget mindre dåligt, och ändå fanns det ju näringsämnen i vattnet, säger Ekebom.

Om det hade varit lugnt väder och gassande sol också i fjol såsom det var 2018 så hade algläget varit sämre, tror han.

Om coronaviruset leder till att färre fartyg trafikerar på Östersjön så betyder det att mindre mängder avfallsvatten dumpas i havet.

Ekebom har ändå svårt att se att det skulle föra med sig några större förändringar. Väder och tillrinning är större faktorer för Östersjöns mående.

Att åtgärderna man hittills tagit till har haft verkan är något man klart kan se, enligt Ekebom. Han avslutar med att ge en eloge till lantbrukarna.

- Trots att det som vi vet kommer mycket näringsämnen från lantbruket så måste jag säga att lantbrukarna själva nuförtiden är mycket intresserade av att beakta hur Östersjön mår och att ta till olika åtgärder för att minska belastningen.