Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Unionen

Ett handslag inte enda sättet att visa respekt

I dag faller domen i fallet med lärarvikarien som fick lämna sin tjänst då hon vägrade skaka hand.

Vi ser inte att sättet att hälsa på skulle påverka hennes yrkesroll som lärare, skriver Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

Sättet att hälsa bör i sig inte ha betydelse för hur en anställd kan utföra sina arbetsuppgifter, skriver Martin Wästfelt.
Foto: SHUTTERSTOCK
Martin Wästfelt är fackförbundet Unionens chefsjurist.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | DISKRIMINERING. I dag faller domen i ett uppmärksammat fall i Arbetsdomstolen. Fallet handlar om en lärarvikarie i Skåne som inte fick sitt vikariat förlängt, trots goda vitsord, trots att hon tidigare vikarierat där med gott resultat och trots att hon själv gått i den skolan tidigare.

Orsaken är att hon hälsat genom att buga lätt och hålla handen för hjärtat snarare än att ta i hand. Enligt rektorn för skolan krockar sättet att hälsa med skollagen och skolans värdegrund. Lärarvikarien ställdes inför ett ultimatum: Ta alla i hand eller lämna skolan. Lärarvikarien valde att lämna skolan, eftersom hon inte tilläts att arbeta på skolan på grund av hennes religionsutövning och ser med oro på sitt framtida arbetsliv.

På sikt kan mångfalden främjas

Det finns många olika sätt att visa respekt för sina medmänniskor. I arbetslivet och särskilt i anställningssituationer är det viktigt att inte slentrianmässigt och utifrån förutfattade meningar sortera bort vissa sökanden. Vi tror att denna ambition kommer bidra till att arbetsgivare behöver ha genomtänkta principer i sitt rekryteringsarbete och att detta på sikt kommer att främja mångfald och jämställdhet.


LÄS MER: Nalin Pekgul: Här i Sverige skakar vi hand – punkt slut 


Närmare var femte privatanställd tjänsteman har känt sig diskriminerad eller trakasserad i arbetslivet en eller flera gånger det senaste året. Alltfler medlemmar hör också av sig till oss för att de drabbats av diskriminering i arbetslivet. Överlägset vanligast är åldersdiskriminering, men vi ser att även de övriga diskrimineringsgrunderna förekommer. Samtidigt ser vi att företag och organisationer som arbetar aktivt med inkluderande arbetsplatser och som har en mångfaldspolicy har färre som känt sig diskriminerade eller trakasserade.

För Unionen är det självklart att alla har rätt att få uttrycka sin religion på jobbet, så länge det inte påverkar yrkesutövningen negativt eller är i strid med arbetsmiljöföreskrifter.

Diskriminering ska förhindras så långt det är möjligt

Generellt menar Unionen att en arbetsgivare ska ställa rätt krav vid rekrytering eller inhyrning. Sättet att hälsa bör i sig inte ha betydelse för hur en anställd kan utföra sina arbetsuppgifter. Däremot kan arbetsuppgifterna ibland ställa krav på kroppskontakt och då är det de omständigheterna som är avgörande. Varje enskilt fall måste bedömas för sig utifrån svensk lagstiftning. Arbetsuppgifternas karaktär spelar en viktig roll. Utgångspunkten för arbetsgivaren måste vara att förhindra diskriminering så långt det är möjligt. Det kan ske på många sätt, bland annat genom att försöka hitta alternativa lösningar. 


LÄS MER: MP-politikern petas – tar inte kvinnor i hand 


Utgångspunkten enligt diskrimineringslagen är att man inte ska diskrimineras på grund av sin religion, men problem kan uppstå om religionsutövningen krockar med arbetsuppgifterna. Unionen tar tydligt ställning för att man ska få uttrycka sin religion i klädsel eller på annat sätt på jobbet så länge det inte påverkar yrkesutövningen på ett negativt sätt eller står i strid med exempelvis arbetsmiljöföreskrifter.

Religion måste få uttryckas på jobbet

För Unionen som fackförbund är det självklart att alla har rätt att få uttrycka sin religion på jobbet, så länge det inte påverkar yrkesutövningen negativt eller är i strid med arbetsmiljöföreskrifter. Unionen gör ingen bedömning för eller emot vissa religioner. För lärarvikarien som vi företräder ser vi inte att sättet att hälsa skulle påverka hennes yrkesroll som lärare.

Samtidigt är det inte vår uppgift som fackförbund att dra gränserna för när religionen står i vägen för yrkesutövningen. Det lämnar vi till Arbetsdomstolen att avgöra. Vad vi kommer göra är att fortsätta att stå upp för våra medlemmar och driva deras ärenden, vare sig det handlar om diskriminering av religiösa skäl, på grund av namn eller ursprung eller andra skäl.


Av Martin Wästfelt

Chefsjurist Unionen