”Datorspelande blir skattepliktig näringsverksamhet och inte hobby – föråldrad lag måste ändras”

DEBATT – av Carl Göransson, jurist och VD för Rättvis skatteprocess och Karl Setterberg, professionell datorspelare och klient till Rättvis skatteprocess

Tiotusentals datorspelare riskerar bli ofrivilliga skattefuskare enligt en rapport som Rättvis skatteprocess släppte nyligen. En momsregel som inte följt med i tiden omöjliggör flera typer av mikrotransaktioner mellan spelare.

Det krävs nu större reformer för att anpassa skattelagstiftningen för framtidens digitala ekonomi.

För två decennier sedan gjorde hemdatorerna på riktigt entré i de svenska hemmen. Till följd av teknikens insteg har antalet människor som spelar datorspel ökat kraftigt. Numera är datorspelandet en av de allra vanligaste fritidssysselsättningarna bland svenska ungdomar.

Enligt SCB spelar 45 procent av alla ungdomar mellan 12–18 år TV- eller datorspel minst en timme om dagen och 18 procent anger att de dagligen spelar tre timmar eller mer.

Med e-sportens intåg växer nya näringar fram. Ett exempel på detta är handeln med så kallade virtuella varor – en näringsgren som internationellt omsätter flera miljarder kronor. Även i Sverige är handeln stor men nu riskerar den att begränsas av ålderdomlig skattelagstiftning.

En virtuell vara är oftast något som en spelares karaktär kan använda i ett spel, som ett klädesplagg, vapen eller ett verktyg. Den finns inte utanför spelet och kan bara användas där.

Spelarna kan dock handla med varorna utanför spelen och det sker frekvent på digitala marknadsplatser. Varorna finns likt riktiga varor i en begränsad mängd. Det medför att det sällsynta objekt också blir dyrare.

Rättvis skatteprocess har just presenterat en rapport som visar att över 60 000 svenskar handlar med virtuella varor – enbart i spelet CounterStrike: Global Offensive. Tittar man på fler spel, som exempelvis World of Warcraft, ökar sannolikt siffran.

Enligt den enkätundersökning som vi genomfört mot aktiva handlare kan så många som 19 200 vara skyldiga att deklarera sina inkomster som näringsverksamhet istället för hobby. Detta då de uppfyller lagstiftningens definition av att driva näringsverksamhet: de har ett vinstintresse, en varaktighet i verksamheten samt driver den självständigt.

Dessutom omfattas sannolikt ännu fler av krav på att betala moms. Dock fortsätter de handla som om det vore hobbyverksamhet och undviker skatt.

Anledningarna till att många handlar intensivt med virtuella varor utan att betala skatt är sannolikt flera: dels är kunskapen om systemet låg, dels sätter det nuvarande skattesystemet käppar i hjulen för de som försöker göra rätt för sig.

Det går nämligen inte att handla med virtuella varor och betala skatt med dagens skattesystem. Då handel till stor del sker med privatpersoner kan man inte dra av den så kallade ingående momsen, till skillnad från ett företag som köper från ett annat företag. Det gör att de alltid själva måste betala momsen vid transaktionen, till skillnad från andra företag nästan alltid kan dra av av den.

Det ställer till det för dem som handlar med virtuella varor. Ofta är vinstmarginalen, det vill sälja skillnaden mellan inköpspris och försäljningspris, vid en försäljning av en virtuell vara kring 10–15 procent. När momsen utgör 20 procent av försäljningspriset och inte går att dra av blir det omöjligt att få lönsamhet i affären.

Lagstiftaren har redan förutsett problemet på andra områden där förutsättningarna är likartade – som vintagebutiker och antikvitetshandlare – och infört något som kallas vinstmarginalbeskattning.

Regeln fungerar enligt följande: Om en handlare köper in en vara för 90 kronor och säljer den vidare för 100 kronor uppstår en vinst om 10 kronor. Av vinsten ska 20 procent betalas i moms, vilket är 2 kronor.

Om inte regeln om vinstmarginalbeskattning hade funnits hade de betalat moms på hela transaktionen men genom regeln slipper de detta.

Fram tills nyligen tillämpade de som handlade med virtuella varor samma regel på inrådan från enskilda tjänstemän på Skatteverket. Efter att myndigheten centralt nu förtydligat hur man ser på handeln är det dock stopp för detta.

Nu gäller att den som handlar med virtuella varor ska betala moms på hela transaktionsbeloppet, vilket innebär att momsen vid en transaktion på 100 kronor genom ett trollslag ökar från 2 till 20 kronor. Det innebär en tiodubbling av skatten för digitala näringsidkare.

På grund av den föråldrade skattelagstiftningen kan bland annat försäljning av virtuella varor inte momsbeskattas enligt lika gynnsamma regler som fysiska varor, trots att de rent faktiskt har alla karakteristiska drag som en fysisk vara har utöver att den inte går att ta på.

Enligt lagstiftningen är dock de virtuella varorna tjänster och då gäller inte reglerna om vinstmarginalbeskattning.

En konsekvens av detta är att det blir omöjligt att bedriva handel med virtuella varor i datorspel eller andra sammanhang och samtidigt följa svensk lag. Reglerna medför att man måste betala mer i moms än vad som är möjligt att tjäna på att försäljningen. Därför väljer de seriösa handlarna att lägga ner och de andra att fortsätta sälja men utan att betala skatt.

Trots att e-sporten är ett relativt nytt fenomen för många har Sverige sedan starten varit en ledande nation inom sporten. Sverige är rankat som fjärde bästa land i världen på e-sport räknat till hur mycket pengar spelarna dra in i vinstpengar från turneringar och toppar även listan över andel proffs per invånare som är 54 på 1 miljon. 

Det är dags att reformera momslagstiftningen så virtuella varor inte särbehandlas negativt. Annars riskeras fortsatt innovation och utveckling att försvåras.

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik – klicka här