Frida Bratt
Att den amerikanska centralbanken Federal Reserve ska höja styrräntan tre gånger i år, inklusive gårdagskvällens höjning, har förre chefen Janet Yellen länge förberett marknaden på. Den stora nyheten i går gällde dock det faktum att flera av Feds ledamöter snarare ser fyra räntehöjningar framför sig under 2018.
Jerome Powell betonade också risken för överhettning i amerikansk ekonomi i sitt tal, ett sätt att ytterligare signalerna att Fed nu är redo att ta till åtstramande åtgärder - räntehöjningar - snabbare än väntat.
Det ger också svenskarna anledning att se över sin privatekonomi.
Våra bolåneräntor har inte längre en direkt koppling till Riksbankens reporänta. Istället sätter banken räntenivån beroende på marknadsräntorna i stort.
Eftersom räntemarknaden förstås är global så påverkas dessa räntor i hög utsträckning om hur Fed agerar.
Sannolikheten för ett högre ränteläge ökar därmed, trots att Riksbanken här hemma har signalerat att man knappast har någon brådska med att höja räntorna. Dessutom sätter förhoppningsvis ny konkurrens på bolånemarknaden press på räntorna. Ingen anledning att skynda att binda bolånet med andra ord, men en god idé är att ändå någorlunda följa hur Jerome Powell och Fed agerar framöver.
Våra historiskt låga bolåneräntor kommer inte att vara för evigt.
Men fler delar av din privatekonomi påverkas av Feds höjningar.
Räkna med en svagare börs
Aktiemarknaden följer förstås varenda steg Powell tar. Det var ju farhågorna för slutet på lågränteperioden som orsakade den senaste stormen på börsen för någon månad sedan.
Ett högre ränteläge är allt annat lika sämre för börsen, eftersom räntor då blir attraktivare som tillgångsslag för investerare. Å andra sidan kan andra faktorer, som goda konjunkturutsikter, hålla börsen på humör.
En svalare börs lär vi dock behöva räkna med kommande år, efter den exceptionella uppgång vi haft under lågränteperioden.
Du behöver dock inte brådska att se över aktiefonderna, speciellt inte om du sparar på lång sikt. Istället är det obligationsfonder som bör få stryka på foten.
För paradoxalt nog faller obligationsfonder i värde när marknadsräntorna stiger. Detta eftersom den underliggande tillgången i fonden – räntepapperna – blir mindre attraktiva om nya räntepapper som ger högre avkastning kommer ut på marknaden.
Knappast ett bra alternativ
Obligationsfonder har i ett stigande ränteläge knappast tiden för sig. Vill du spara i räntor är en billig blandfond ett bättre alternativ, eller ett sparkonto hos en nischbank om det gäller en kortare spartid.
Samma logik som för obligationsfonder gäller för preferensaktier, som blivit populära att emittera bland framför allt fastighetsbolag. De har varit attraktiva så länge räntorna varit låga, eftersom de ger en fast utdelning.
Men om marknadsräntorna stiger lär intresset för "preffar" svalna, vilket kan medföra risk för kursfall. Dessutom är fastighetssektorn i sig räntekänslig, eftersom bolagens finansiella ställning påverkas negativt om räntorna stiger.
Och ovanpå detta förstås den allmänna nervositet som råder på den svenska fastighetsmarknaden. Det gör att inte heller fastighetsfonder har tiden för sig.
Se Feds höjning under gårdagen som ett startskott på vad vi vet kommer - nya tider på aktie-och räntemarknaden.