Kris igen kring Danmarks Public servicebolag
Dyra hästtransporter, guldkantade konsultavtal och höga chefslöner. I Danmark blåser det kring Public service och vårt systerbolag, Danmarks Radio. DR, som sänder både TV och Radio i Danmark har blivit hårt kritiserat från både konkurrenter och från politiskt håll och nu väntar tuffa förhandlingar inför ett nytt medieavtal.
– Det är både en spännande och legitim debatt, men den är också hård emellanåt. Karaktäriserad är fastlåsta positioner, hård oförsonlig retorik och det har varit svårt att hitta gemensamma intressen, säger DR:s generaldirektör Maria Rørbye Rønn.
Hon tar emot på fjärde våningen på Danmarks Radios huvudkontor, DR-Byen. En stor modern konstruktion i glas stål och betong i stadsdelen Örestad i Köpenhamn.
Huset, eller egentligen husen, blev skandalomsusade när de byggdes i början av 2000-talet. Kostnaderna skenade iväg och hundratals anställda fick sägas upp för att rädda bolagets ekonomi.
Nu blåser det igen kring Danmarks Public servicebolag. Danska Folketinget ska nästa år klubba ett nytt avtal för Public service, som gäller från 2019 och nu höjs röster för att skära rejält i DR:s budget.
De flesta politiska partier är överens om att Public service, det vill säga politiskt och kommersiellt oberoende medier i allmänhetens tjänst, är en bra idé i grunden, men framförallt de borgerliga partierna anser att det kan finnas andra än statsägda eller statsfinansierade mediebolag som kan leverera det innehållet.
Längst vill den borgerliga regeringens stödparti, Dansk Folkeparti, gå. De har föreslagit en minskning med 25 procent av DR:s budget.
Men trycket mot DR kommer inte bara från Christiansborg.
– Det finns inget tvivel om att den privatägda danska pressens branschorganisation Danske Medier har en stark dagordning när det gäller DR, säger Maria Rørbye Rønn.
Den privatägda pressen, själva med svåra problem med fallande annonsintäkter, vill också att minska Danmarks Radios inflytande och budget.
– Att DR gör gratis, tidningslikande, nyheter på nätet är ett problem. Vi försöker kunna ta betalt för vårt innehåll, medan man hos DR kan få det gratis. säger Ebbe Dal, administrativ direktör för branschorganisation Danske Medier.
På ledarsida efter ledarsida kritiseras DR också för höga lönenivåer, att man sänder för mycket repriser, för höga licensavgifter och att det som sänds inte har karaktär av public service utan att det är för mycket ren underhållning.
Och kritikerna har också fått extra bränsle av ett antal skandaler inom DR. Den kanske mest omtalade gäller bolagets Washingtonkorrespondent Johannes Langkilde eller snarare hans fru och hennes häst. En häst som skeppades från Danmark till USA till en kostnad av nästan 90 000 svenska kronor, en nota som licensbetalarna fick stå för. Sen har lönenivån inom DR ifrågasatts, inte minst lönen till Gitte Rabøl, tidigare mediedirektör på bolaget som när hon slutade fick ett guldkantat avtal som mångfaldskonsult inom bolaget.
– Både historien om hästen och Gitte Rabøl hade vi gärna varit utan och vi jobbar för att det inte ska hända igen. Och när något sådant händer, överskuggar det hela dagsordningen och det sliter givetvis på vår image, säger Maria Rørbye Rønn.
Och DR har också agerat för att bemöta kritiken, Bland annat kommer det mycket populära talangshowen X-Factor att läggas ner efter den här säsongen, en del av satsningen mot mer klassisk Public service och mindre på ren underhållning.
– Det är en kursändring, vi ska fokusera på utvalda områden som barn och unga, kultur, nyheter och aktualiteter. Men det är fortfarande med ambitionen att vi ska vara relevanta för hela befolkningen och inte bli smala och elitistiska, säger Maria Rørbye Rønn.
En Metrostation bort från DR-Byen ligger Köpenhamns universitets södra Campus. Här arbetar medieprofessor Stig Hjarvard och han tror inte att DR:s nya inriktning kommer göra mycket för att blidka kritikerna och han tror egentligen inte att bolaget kommer ändra sig så mycket i grunden.
– Jag tror att man försöker rida ut stormen, men jag tror att de nog rent politiskt har insett att de kommer drabbas av nedskärningar på ett eller annat vis, säger Stig Hjarvard.
Samtidigt som de ska beslutas om hur mycket pengar ska ha pågår också debatt om hur själva finansieringen går till. I Danmark bekostas public Service liksom i Sverige av en särskild avgift. medielicensen. Men det har höjts röster för att slopa licenssystemet helt och istället låta politikerna i Folketinget besluta om budgeten år för år. Men det hade varit en farlig väg att gå anser Stig Hjarvard.
– Om man känner till hur politiker brukar agera när det är dags att förhandla om statsbudgeten så tror jag att ju större armslängd man kan skapa mellan journalister och politiker, desto bättre säger Stig Hjarvard. Annars riskerar man journalistikens oberoende, säger han.
Striden om Danmarks Radios och Public services framtid är i full gång. Men mediebranschen i Danmark har egentligen betydligt större strukturella problem menar Stig Hjarvard. Digitaliseringen har inneburit att amerikanska jättar som Google och Facebook numera även i Danmark tar en stor del av tidningarnas annonsintäkter på nätet.
– Och i det sammanhanget blir det egentligen en marginell fråga man skär några procent hit och dit i DR:s budget. Det är egentligen och inget som löser de basala problemen som medieutvecklingen medfört säger Stig Hjarvard.
