"Vi var bäst i världen och i dag ligger vi under genomsnittet" - Finland backar i OECD-jämförelse av utbildning

Finland placerar sig under genomsnittet i en jämförelse av andelen högskoleutbildade 25-34-åringar i OECD-länderna.

OECD-genomsnittet är 43 procent och i Finland är siffran 41 procent, visar publikationen Education at a Glance 2017.

Christer Holmlund, förbundsordförande på Finlands Svenska Lärarförbund FSL, ser många orsaker till att det blivit så här.

- Vår regering följer ett effektivitetstänkande där allt ska göras på möjligast kort tid. Tidigare var universitetsvärlden rätt fri och var och en kunde avancera i eget tempo.

Man talar hela tiden om utveckling av högskole- och universitetsverksamheten - och ändå drar man bort finansieringen!

Christer Holmlund, förbundsordförande på Finlands Svenska Lärarförbund FSL

Holmlund påpekar att man samtidigt under de senaste åren gjort stora förändringar i systemet för antagandet av studerande.

- Man talar hela tiden om utveckling av högskole- och universitetsverksamheten - och ändå drar man bort finansieringen!

- Det ska gå fort och det ska leda till kvalitet. Det har gjorts stora förändringar som nu innebär att det finns massor med människor som inte kommer in men som skulle ha kapacitet att studera vid universitet och högskolor.

Holmlund påpekar att det här är en trend som har pågått i flera år och att vi nog får se konsekvenserna.

På lång sikt ser vi ytterligare nya problem

Christer Holmlund bedömer att vi på lång sikt kommer att se sådana ungdomar som har klarat av andra stadiets utbildning - kanske främst gymnasiet - och som sedan stannar upp.

Det dröjer länge innan de kommer igång med sina högskole- eller universitetsstudier eftersom de inte får någon studieplats.

- Och då uppstår det ett tomrum - ett vacuum som gör att en del studerande faller emellan.

Enligt Holmlund visar de senaste siffrorna att bara ungefär 26 procent av alla som sökte till universitet kom in.

- Om man inte kommer in på den linje man sökt till så tar man ett mellanår. Så kanske man söker igen och så kanske det igen blir ett mellanår.

Det här leder till långtgående följder med tanke på att få jobb.

Holmlund konstaterar att det i dagens läge finns väldigt få jobb som man är kvalificerad för utan att ha någon utbildning.

Gymnasieutbildningen är ju allmänbildande så den ger ju inte någon yrkesutbildning.

Vi får ett nytt glapp

Det finns en del elever som inte går vidare efter grundskolan och där blir det ett glapp, säger Holmlund.

- Och nu får vi ett nytt glapp som uppstår efter gymnasiet, och där finns det en stor risk för att unga faller emellan. Det här borde man ta på allvar. Vi måste se vad vi kan vi göra åt det!

Christer Holmlund bedömer att politikerna har tagit för givet att vi i Finland är bra på utbildning.

- Jag tror nog att det är så åtminstone då det gäller ekonomin. Vi har ju sett att då det är dåliga tider i Finland så då skärs det i grundfinansieringen.

- Så här har det gjorts hela vägen; i grundskolan och yrkesutbildningen - som har fått ta extra mycket stryk - men också i gymnasierna och på universiteten.

Det satsas på så kallade spetsprojekt för att det ska se bra ut

- Man har satsat på så kallade spetsprojektpengar för att få det hela att se bra ut, men det är ju nog grundfinansieringen - den som funnits sedan man införde grundskolan – som har varit en garant för kvalitet.

Christer Holmlund konstaterar att vi inte kan utbilda våra barn och unga om vi inte satsar pengar på det.

- Det går inte bara med tron på att ”det har gått bra och att det säkert kommer att gå bra i fortsättningen också”

Utbildningsministern ser allvarligt på problemet

- Det här är en mycket allvarlig sak. På 1990-talet var Finland i topp i motsvarande jämförelser, sade utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen i radioprogrammet Ykkösaamu i Yle Radio 1 i dag.

- Vi var bäst i världen och i dag ligger vi under genomsnittet, vilket inte är rätt plats för Finland, sade ministern.

Andelen högskoleutbildade har ökat här men har ökat mer i andra länder

Andelen högskoleutbildade har de facto stigit i Finland jämfört med 1990-talet, men i andra länder har andelen stigit snabbare än här.

Grahn-Laasonen konstaterar att 55 länder har passerat Finland.

Enligt utbildningsministern måste den nuvarande regeringen ingriper. Hon har startat programmet Vision 2030 där man definierar målsättningar för forskning och högskoleutbildning.

Grahn-Laasonen säger att arbetet med Vision 2030 är på hälft, men att man har ansett att målet kunde vara att 50 procent av åldersklassen 25-34 år skulle ha en högskoleutbildning i bagaget.

Högre andel unga utan jobb och studieplats

I Ykkösaamu diskuterades också 20-24-åringar som varken arbetar eller studerar. Deras andel är högre i Finland än OECD-genomsnittet, och andelen i Finland har stigit i drygt tio år.

Grahn-Laasonen säger att cirka 17 procent av de finländska skolungdomarna blir utan examen på andra stadiet, det vill säga yrkesexamen eller gymnasieexamen.

Ministern anser att alla borde få minst en examen på andra stadiet.

Lågt deltagande i småbarnspedagogik

I Finland är också deltagandet i småbarnspedagogik exceptionellt lågt jämfört med andra OECD-länder och i synnerhet jämfört med de övriga nordiska länderna.

- Regeringen har nu som mål att deltagandet i småbarnspedagogik ska öka, vilket är välkommet, säger ministern.

Artikeln är baserad på Yle Uutisets artikel om samma ämne. Övriga källor: Undervisnings- och kulturministeriet