Yles etiska regler för program- och innehållsproduktion (EPI)

Styrelsen godkände de förnyade reglerna på sitt möte den 17.11.2017. Reglerna uppdaterades senas den 4.11.2021. Den tidigare versionen godkändes år 2012, den kan du läsa här.

Inledning

Yles etiska regler för program- och innehållsproduktiongäller alla som producerar program eller innehåll inom Yle eller för Yle. Yles verksamhet grundar sig på oberoende, opartiskhet och trovärdighet. Vi låter inte journalistiken styras av påverkningsförsök. Politiska, kommersiella eller liknande intressen påverkar inte det redaktionella innehållet.

Med stöd av dessa regler kan vi skapa och publicera modig och mångsidig journalistik samt innehåll riktade till alla i Finland. De som gör program och innehåll för Yle känner sitt ansvar, och följer principerna i detta regelverk både i sitt arbete, och när de figurerar som Yleanställda i olika offentliga sammanhang.

Regelverket svarar inte på alla de detaljfrågor som uppstår vid program- och innehållsproduktion. Vid problemsituationer görs tolkningar av ansvariga redaktören. I detta regelverk använder vi termerna ”program”, ”innehåll” och ”publicering. Vi använder förkortningen EPI-reglerna för regelverket.

Lagar och etiska regler som binder Yle

Yles verksamhet bygger på lagen om Rundradion Ab. Yles verksamhet styrs också av lagen om yttrandefrihet i masskommunikation, informationssamhällsbalken, upphovsrättslagen och strafflagens bestämmelser om kränkning av integritet och frid samt om ärekränkning.

Yle har förbundit sig att tillämpa Journalistreglerna i sin verksamhet. Opinionsnämnden för massmedier ansvarar för tolkningen av Journalistreglerna. EPI-reglerna tar hänsyn till de principer som finns i Journalistreglerna.

Ansvarsfrågor

Var och en ansvarar personligen för att det dagliga journalistiska arbetet följer lagen, de etiska reglerna för program- och innehållsproduktion samt de anvisningar som ansvariga redaktören och chefen ger för det dagliga redaktionella arbetet.

Detta ansvar delas av den chef eller de chefer som leder det dagliga redaktionella arbetet.

Det juridiska övervakningsansvaret bärs av de ansvariga redaktörer som utsetts i enlighet med lagen om yttrandefrihet i masskommunikation. Ansvariga redaktören har som uppgift att leda och övervaka det redaktionella arbetet så att det följer lagen, de etiska reglerna för program- och innehållsproduktion samt andra etiska regler som gäller redaktionellt arbete. Ansvariga redaktören fattar beslut om publicering av material.

Ansvariga redaktören kan delegera övervakningsansvaret till en namngiven person. Om beslutsrätten enligt dessa regler trots allt ligger hos ansvariga redaktören, kan beslutet fattas endast av den person som ansvariga redaktören har utsett till sin ställföreträdare och som ansvariga redaktören uttryckligen gett denna uppgift.

Allmänna principer för Yles program- och innehållsproduktion

1. Utgångspunkten för Yles journalistik är Yles värderingar. Yles journalistik bör bygga på trovärdig, relevant och mångsidig informationsförmedling. Vi bör interagera med publiken.

Yle tryggar oberoendet, opartiskheten och trovärdigheten i journalistiken genom att mångsidigt och fördomsfritt samla in information.

Vi tar hänsyn till relevanta fakta och olika perspektiv, samt ger dem som blir kritiserade möjlighet att bli hörda samtidigt. Vi vågar fråga och ifrågasätta.

Utgångspunkten i Yles journalistik är att vi ska ge publiken möjlighet att skapa sig en världsbild utgående från korrekta fakta och exakta observationer.

2. I program och innehåll presenterar Yle så mångsidigt som möjligt olika åsikter, värderingar och samhälleliga fenomen.

Vi främjar en pluralistisk samhällsdebatt och interaktion. Våra program ska mångsidigt spegla olika åsikter.

Vi strävar efter att såväl varje enskilt program som hela vår program- och innehållsproduktion ska vara opartiska. Om det i ett enskilt program inte är möjligt att höra alla berörda parter försäkrar vi oss om att alla parter hörs i likartade program inom en skälig tidsperiod.

3. Publiken måste kunna skilja fakta och bakgrund från debattinlägg och fiktivt material.

Vid användning av bild och ljud i ett faktainnehåll förvränger vi inte den information vi ger. Vi försäkrar oss om att den bild och det ljud vi använder ger en sanningsenlig bild av den fråga vi behandlar.

När faktamaterial bearbetas så att det blir fiktivt bör detta framgå av sammanhanget eller av presentationen av materialet.

Vi skiljer klart mellan redaktionellt material och de platser i vårt program- och nätinnehåll som är avsett för publiken.

4. Yle bör i sin programproduktion och i publiceringen av innehåll vara oberoende av utomstående påverkare och avvisa påtryckningar, övertalningsförsök och mutor.

Yle är oberoende av politiska, kommersiella och andra externa intressen. Yle låter inte yttre intressen påverka journalistiken. Våra utgivningsbeslut fattas på innehållsliga och journalistiska grunder.

Som programmakare på Yle tar vi inte emot förmåner som hotar vårt oberoende, vår opartiskhet eller vår trovärdighet.

Vid produktion av program och innehåll varken skaffar, kräver eller tar vi emot fördelar. Vi bidrar inte heller till att göra reklam.

Vi använder inte Yles program eller innehåll för att driva vår egen agenda eller världsåskådning, och vi väljer aldrig sida vid en konflikt.

När vi utnyttjar våra medborgerliga rättigheter gällande yttrandefrihet i t.ex. sociala medier, tar vi hänsyn till konsekvenserna av vårt handlande, och äventyrar inte vår trovärdighet eller bolagets rykte som ett pålitligt, opartiskt och oberoende mediehus.

Vi överväger också noga hur vi som Yleanställda kommenterar frågor som berör vår arbetsgivare eller vår arbetsgemenskap i sociala medier.

5. Vi respekterar varje individs människovärde. Pluralism är en av våra grundläggande värderingar.

Kön, ålder, ursprung, språk, religion, livsåskådning, hälsotillstånd, handikapp och andra personliga egenskaper bör inte föras fram på ett nedsättande eller osakligt sätt.

Vi respekterar privatliv och människovärde. Vi strävar efter att inte heller de meddelanden som skickas av publiken till våra direktsändningar och nätsidor kränker människovärdet.

Sådana kränkningar är t.ex. diskriminering, uppmaning till våld eller hets mot person eller folkgrupp. Sådant innehåll avvisar vi, och avlägsnar det så fort vi får kännedom om det.

Publiken har möjlighet att anmäla osakligt innehåll på våra nätsidor.

Insamling av information, faktakontroll och källskydd

6. Insamlingen av information bör vara öppen, och bygga på pålitliga källor som vid behov går att dokumentera.

Vi försäkrar oss noggrant om att de fakta vi lägger fram stämmer. När vi skaffar information förlitar vi oss i första hand på källor som kan dokumenteras genom t.ex. intervjuer, dokument eller på motsvarande sätt. Vi undviker anonyma källor som enda informationskälla, utom i undantagsfall. Speciellt om materialet kan vara kränkande är det extra viktigt att kontrollen är noggrann. Om det är möjligt används flera källor.

7. Vi bör förhålla oss kritiskt till våra källor.

När vi bedömer källans tillförlitlighet måste vi ta hänsyn till att källan kan vara ute efter att skada någon annan eller själv dra nytta av situationen.

Källkritik är extra viktigt om vi använder anonyma källor, eller när det handlar om kontroversiella frågor.

8. Fakta bör kontrolleras så bra som möjligt även om de publicerats tidigare.

En av de centrala utgångspunkterna för vår trovärdighet är att också information som redan tidigare publicerats kontrolleras. Ju viktigare informationen är desto större vikt bör läggas vid kontrollen.

Vid snabb nyhetsförmedling kan vi publicera information som bygger på fakta som tidigare publicerats av ett massmedium som vi bedömer som trovärdigt. Om informationen kan vara kränkande eller bryta mot skyddet för privatliv, publiceras inte okontrollerad information.

Utgångspunkterna i vårt arbete är felfrihet och begriplighet. Under ett pågående skeende eller i en krissituation är det acceptabelt att händelser och information kompletteras och att det verkliga läget klarnar efter hand.

9. Osedvanliga metoder för insamling av information får användas endast om samhälleligt viktiga uppgifter inte kan fås med sedvanliga metoder.

När vi använder osedvanliga metoder för insamling av information berättar vi för publiken varför vi gjort så och ger den person programmet handlar om möjlighet att bli hörd samtidigt.

Osedvanliga metoder för insamling av information är bl.a. smygfilmning eller -bandning (men alltid i enlighet med lagen) och att dölja sin identitet eller sitt yrke. Vi avtalar alltid i förväg med vår chef och ansvariga redaktören om användande av osedvanliga metoder.

Vi försäkrar oss också om att den information vi samlat in på detta sätt inte är vilseledande, och att användandet av informationen inte skadar utomstående.

10. Reportern och utgivaren har rätt att hemlighålla sina källor.

Lagen om yttrandefrihet i masskommunikation garanterar att våra innehållsproducenter har rätt att hemlighålla sina källor också i polisförhör och vid rättegångar, om det inte är fråga om ett brott som i lag definieras som grovt.

Källskydd är ett viktigt redskap för att få ut sådan information som annars skulle förbli fördold.

Trots detta ger vi inte källskydd i onödan eller oöverlagt. När vi bedömer de fakta vi fått bör vi vara extra noggranna i vår källkritik. När vi bedömer hur betydelsefull och korrekt informationen är i förhållande till källskyddet måste reportern före publicering ge sin information, intervju eller sitt bildmaterial till sin redaktionella chef och till ansvariga redaktören för bedömning. Dessa är också skyldiga att hemlighålla källan. Det är önskvärt att vi berättar för källan vilka som får veta hans/hennes identitet.

Journalisten både får och är skyldig att på det sätt som avtalats med källan hemlighålla identiteten på den person som har gett konfidentiell information.

När vi publicerar information som vi fått av anonyma källor är det önskvärt att vi berättar för publiken hur vi kontrollerat källan och den information vi fått.

Intervjun och den intervjuades rättigheter

11. När vi som representanter för Yle kontaktar en person för intervju bör vi vara öppna.

Vi berättar alltid i förväg för den som intervjuas om det handlar om en intervju avsedd för publicering eller research.

När vi gör en intervju avsedd för publicering berättar vi att intervjun kan användas i flera olika Yle-utgivningskanaler. Den intervjuade bör få veta i vilket sammanhang intervjun kan användas, och om möjligt när intervjun publiceras.

12. Den intervjuade har rätt att före publicering kontrollera sina uttalanden om det är tekniskt möjligt.

Vi är öppna, men fattar själva de journalistiska besluten. Den intervjuade får se, höra eller läsa den helhet som ska publiceras, eller åtminstone sin egen andel för att kunna kontrollera sina uttalanden förutsatt att produktionstidtabellen tillåter det.

Om tidtabellen inte tillåter detta, berättar vi på annat vis för den intervjuade hur hans/hennes uttalande kommer att användas.

När vi använder arkivmaterial tar vi hänsyn till att materialets betydelse kan ha förändrats med tiden.

13. Den intervjuade får förbjuda användning av intervjun endast om förhållandena ändrats så väsentligt efter intervjun att det vore oskäligt att publicera den.

I sådana situationer fattas beslut om publicering av ansvariga redaktören.

Skydd för privatliv

14. Information eller bilder som hör till privatlivet och är skadliga för den berörda personen bör inte publiceras utan vederbörandes tillstånd, om det inte är nödvändigt för att behandla en samhälleligt viktig sak som har att göra med personen eller hans/hennes ställning.

När vi definierar skydd för privatliv binds vi av lagen. Vi bedömer individernas olika möjligheter att påverka, deras samhälleliga ställning och att personen eventuellt själv medvetet har sökt publicitet. Om en person är en betydande samhällelig makthavare, så är hans/hennes privata sfär som vi inte kan behandla mindre än för en vanlig medborgare. Om den information vi kommit över kan åsamka en person skada eller lidande, och informationen hör till privatlivet, publiceras informationen endast om den berörda är en samhällelig makthavare. I sådana fall fattas publiceringsbeslut av ansvariga redaktören.

Skyddet för en persons privatliv kan också minska på grund av hans/hennes eget handlande, t.ex. om personen gjort något som väcker stort allmänt intresse. Men även offentliga personer har rätt till skydd för sitt privatliv. Vi är alltid noggranna, och respekterar också i dessa fall personens människovärde.

Livsstil, intima frågor eller information om barn är vanligtvis sådant som hör till privatlivet. Sådan information publiceras bara med vederbörandes tillstånd.

Vi bör vara speciellt noggranna när det handlar om information som har att göra med vederbörandes fysiska eller psykiska egenskaper, eller som är tätt förknippad med hans/hennes personlighet.

Om intervjun också berör någon i personens närmaste krets och dennas privatliv, bör vi förutom tillstånd av den intervjuade även ha tillstånd av den berörda personen.

Vid dödsfall eller kriser är vi finkänsliga.

15. Allt offentligt går inte att publicera.

Alla offentliga dokument går inte att publicera. Dokumenten kan t.ex. innehålla uppgifter som berör en persons privata eller ekonomiska situation som lyder under skyddet för privatliv. Sådana uppgifter kan vi inte publicera utan tillstånd av den person som berörs.

16. Den som utsätts för hård kritik har rätt att försvara sig.

Om det i programmet riktas hård kritik mot en person eller ett samfund som går att identifiera måste föremålet för kritiken i första hand ges möjlighet att höras samtidigt. Om detta inte är möjligt kan det vara nödvändigt att höra personen i efterskott.

Om personen inte vill bli hörd samtidigt eller om vi inte får tag på honom/henne berättar vi varför personen inte hörs. Vi avtalar om tillvägagångssättet med ansvariga redaktören.

17. När vi filmar barn och unga bör vi vara extra försiktiga, och nätsidor som är riktade till barn och unga bör övervakas extra noga.

Vi skyddar extra noggrant barn både som medverkande i och som målgrupp för program och innehåll.

För att filma eller intervjua barn och minderåriga behöver vi vanligtvis föräldrarnas eller vårdnadshavarnas tillstånd. I neutrala sammanhang och i stora grupper kan vi filma och intervjua barn och publicera bilder utan föräldrarnas eller vårdnadshavarnas tillstånd.

Enbart samtycke från förälder eller vårdnadshavare berättigar inte utlämnande av skadlig information om barnets privatliv. I beslut gällande publicering av information som gäller barn tar vi hänsyn bland annat till barnets självständiga rätt till skydd för sitt privatliv samt till barnets bästa. Information som kan vara skadlig för barnet utvärderas alltid så att barnets intressen prioriteras, även om föräldrarna eller vårdnadshavaren ger tillstånd att publicera informationen.

Vi är speciellt försiktiga när barn och unga intervjuas i krissituationer.

I programplanering, förhandsinformation och nätinnehåll följer vi lagen om bildprogram.

Vi beaktar också den överenskommelse som finns mellan nationella televisionsbolag om sändningstider och förhandsinformation för program som inte lämpar sig för barn.

På internet försäkrar vi oss om att barn inte blir utsatta för mobbning eller exploatering på våra sidor.

Vi undviker beskrivningar av våld och våldsamma handlingsmönster i de program och innehåll som är riktade till barn.

I nyhets- och aktualitetsprogrammen tillämpar vi dessa principer så att de inte förhindrar nyhetsförmedling.

18. Verksamhet som försiggår på offentlig plats får vanligen refereras och filmas utan vederbörandes tillstånd. Det finns dock undantag.

Människor får filmas på offentlig plats. När det filmade materialet används tar vi hänsyn till lagstiftningen och de etiska regler som gäller skydd för privatliv och ära. Vi tar hänsyn till de filmade personernas önskemål, om inte journalistiska skäl kräver det motsatta.

19. Bild eller ljud bör inte användas kränkande eller taktlöst.

Vi är speciellt försiktiga när vi publicerar bilder av olycks- eller brottsoffer. När vi filmar skadade, sjuka och alkohol- eller drogpåverkade är vi finkänsliga.

Behandling och publicering av brott

20. Vi skyddar brottsoffret

Vi värnar om brottsoffrets och utomståendes integritet, och vi publicerar inte namn eller andra kännetecken utan vägande skäl. Vägande skäl är t.ex. om brottsoffret är en person med nationell politisk eller ekonomisk makt, eller har en central position inom förvaltningen.

Offer för känsliga brott bör skyddas extra noga.

Förövarens namn bör inte avslöjas i samband med att domen publiceras, om det kan leda till att offrets namn avslöjas, och detta är till skada för offret.

21. Publicering av namn på personer som är misstänkta för brott, föremål för en förundersökning eller åtalade bör övervägas extra noga.

En persons namn eller andra kännetecken bör inte publiceras före rättegång, om inte fallet har stor allmän betydelse eller om ärendet gäller en samhällspåverkare eller om det är nödvändigt för att undvika att utomstående blir utsatta för ogrundade misstankar. Det kan vara motiverat att publicera namnet på en offentlig person om hans/hennes dåd har samhällelig betydelse.

Namnet på en vanlig medborgare som misstänks för brott publicerar vi endast i undantagsfall. Ett sådant undantagsfall kan vara om den allmänna säkerheten äventyras.

Publicering av namn avtalas med ansvariga redaktören.

22. Publicering av namn på personer dömda för brott kräver eftertanke.

När vi överväger att publicera namn tar vi alltid hänsyn till strafflagens stadganden om skydd för privatliv. Ju större allmän betydelse saken har, och ju ansvarsfullare ställning den dömda har, desto större orsak har vi att publicera namnet. Publicering av namnet kan också vara nödvändigt för att undvika att utomstående blir oskyldigt misstänkta.

Vi bör vara extra återhållsamma med att publicera namn på minderåriga eller otillräkneliga personer som dömts.

23. Vi undviker detaljerade referat eller bilder av brottsmetoder.

Vi ger inte detaljerade instruktioner för hur brott begås, och vi varken uppmanar till eller stöder brottslig verksamhet.

När saken har allmän betydelse och det är journalistiskt mycket motiverat, kan vi återge detaljer som exempel för att förklara den brottsliga verksamhetens bakgrund.

24. Rättegångsdokument är i allmänhet offentliga, men de kan inte alltid publiceras.

Till exempel rättegångsprotokoll och andra dokument som har att göra med en rättegång är offentliga. Skyddet för privatliv gäller dock också de uppgifter om privatlivet som ingår i rättegångsdokumenten. Det gäller t.ex. personliga eller ekonomiska uppgifter. Dessa kan vi inte publicera utan vederbörandes tillstånd.

25. Rättsprocesser som vi berättat om följs med ända till slut.

Om vi har berättat om brottsmisstankar, en brottsutredning eller åtalen i en rättegång så att den misstänkta går att identifiera, bör vi om möjligt följa med processen ända till slut, i alla rättsinstanser, och berätta om domen för vår publik.

26. Vi påverkar inte rättens beslut.

Vi tar inte i förväg ställning till om den åtalade är skyldig, och vi försöker inte påverka rättens beslut under pågående rättegång.

Citat och användande av arkivmaterial

27. Vi anger källan när vi citerar andras uppgifter eller använder andras bildmaterial.

När vi citerar uppgifter eller använder material som andra publicerat anger vi källan enligt god journalistisk sed.

När vi publicerar citat eller lånat material på nätet bifogar vi om möjligt en länk till det originalmaterial vi citerar.

Ju mer program, inslag eller texter bygger på material lånat från andra, desto tydligare måste källan anges.

28. Vid bruk av arkivmaterial får originalinformationen eller originalmaterialet inte förvrängas.

Vid användande av arkivmaterial följer vi samma principer för programverksamhet som vid användande av nytt material.

Vi bör noga överväga om vi skall använda arkivmaterial som berörs av skyddet för privatliv.

Korrigering av fel

29. Fel måste korrigeras utan dröjsmål. Material som publicerats och arkiverats på nätet raderas inte, utan korrigeringen läggs till så att den syns tydligt.

Vi korrigerar fel så fort vi kan, om inte felet är så obetydligt att det inte behöver korrigeras. Vi korrigerar alltid felet omedelbart på internet. Dessutom korrigerar vi felet i samma sammanhang där det publicerats, d.v.s. i samma medium, på samma kanal och i samma program.

Vid eventuella meningsskiljaktigheter fattas beslut om korrigering av ansvariga redaktören.

När vi korrigerar uppgifter som publicerats på nätet bör det tydligt framgå vad vi korrigerat och när vi har gjort det. Uppgifter som redan publicerats avlägsnas inte från nätet utan att vi anger orsaken och tidpunkten också på den nätadress där den ursprungliga nyheten publicerades.

Vi följer stadgandena om genmäle och rättelse i lagen om yttrandefrihet i masskommunikation samt anvisningarna om att publicera fällande utslag i Opinionsnämnden för massmedier.

Korrigeringskrav i enlighet med lagen om yttrandefrihet i masskommunikation kan riktas till ansvariga redaktören inom 14 dagar efter publicering, och Yle svarar inom sju dagar på korrigeringskravet.

Reklam och sponsring

30. Yle får inte sända reklam i sina tv- eller radioprogram eller visa reklam i samband med sina nättjänster.

Vi förhåller oss kritiskt till material som har kopplingar till kommersiella intressen. Vi publicerar sådant material endast om det är journalistiskt motiverat med tanke på innehållet. Vi vägrar förmedla reklam eller marknadsföring.

Innehåll publicerat av Yle får inte innehålla reklam eller marknadsföringsinformation. Yle får inte sända reklam i sina tv- och radioprogram, eller i andra innehållstjänster som hör till public service-uppdraget och som publiceras via allmänna kommunikationsnät. Yle producerar inte sponsrade program. Produktplacering och smygreklam är förbjudna.

När vi ber om text- eller bildmaterial för att göra program markerar vi tydligt att vi inte heller i detta sammanhang går med på att förmedla reklam i samband med materialet.

I samband med idrottstävlingar följer vi de regler för placering av reklam på skådeplatsen, som godkänts av Europeiska radio- och tv-unionen EBU och de internationella grenförbunden.

I samband med tävlingar undviker vi att avsiktligt eller på ett återkommande sätt visa reklam eller logotyper.

31. Våra program får inte användas i kommersiell reklam.

Våra program eller innehåll får inte användas i reklamsyfte.

Undantaget är bolagets egna samarbetsprojekt där Yle har bedömt reklamen och avtalat om marknadsföringsmetoderna.

Det är tillåtet att länka till vårt nätinnehåll, i enlighet med god sed gällande länkning.

32. Yle producerar inte sponsrade program.

Program producerade av oberoende produktionsbolag kan vara externt finansierade. På dessa program tillämpas stadgandena om sponsring i lagen om televisions- och radioverksamhet.

Sponsorn får inte påverka innehållet eller placeringen så att det äventyrar utgivarens ansvar eller oberoende. I program eller innehåll får vi inte göra reklam för sponsorns produkter eller t.ex. uppmuntra till köp av sponsorns produkter eller tjänster.

Vi visar inte program eller innehåll som finansierats av företag eller samfund som verkar i den bransch som behandlas i programmet, eller vars ställning och försäljning kan påverkas av programmet.

I början och slutet av sponsrade program bör sponsorn tydligt anges.

Yle kan för att uppnå samhällspolitiska och allmännyttiga mål producera public service-innehåll i samarbete med en partner som har ett lagstadgat specialuppdrag. Ett sådant samarbete är inte sponsring. Spelreglerna för ett sådant samarbete avtalas i ett separat partnerskapsavtal.

Överlåtelse av Yles material

33. Överlåtelse av Yles redaktionella material.

De färdiga programmen skyddas av upphovsrätten. Villkoren för överlåtelse av program har avtalats mellan Yle och upphovsrättsinnehavarna.

Ansvariga redaktören fattar beslut om överlåtelse av material för förundersökning, rättegång eller situationer som avses i lagen om yttrandefrihet.

Yle överlåter inte opublicerat redaktionellt research- eller råmaterial till intressenter utanför bolaget.

Valprogram och kandidater i program

34. Förvaltningsrådet fattar beslut om principerna för särskilda valprogram.

Rundradions förvaltningsråd fattar beslut om de principer som ska följas i särskilda valprogram i samband med riksdags-, europaparlaments-, välfärdsområdes-, kommunal- och presidentval. Detta sker i enlighet med partilagens 10 § och med hänsyn till journalistiska synpunkter.

35. När valkandidater förekommer i Yles program och innehåll ska ingen få oskäliga fördelar.

Också i samband med val bygger Yles journalistik på trovärdighet, oberoende och opartiskhet. Inför nämnda val kan kandidaterna medverka i program och innehåll, och det finns ingen egentlig valkarantän. Kandidaters medverkan i nyhets- och aktualitetsprogram bedöms utgående från nyhetskriterier. Kandidaters medverkan i andra än nyhets- och aktualitetsprogram bör koordineras för att säkra att kandidaterna blir lika behandlade.

De anställda som arbetar med redaktionella sysslor eller gör program eller innehåll till Yle, och som är eller strävar efter att bli kandidater eller deltar i offentligt valarbete omplaceras när deras kandidatur blir känd till uppgifter där de, eller de kandidater de stöder, inte får fördelar som andra kandidater inte får, och så att bolagets trovärdighet, oberoende och opartiskhet inte äventyras.

Också övriga program- och innehållsmakare bör överväga vilka följder ett offentligt politiskt ställningstagande i valtider kan få för deras egen trovärdighet samt för bolagets rykte som ett trovärdigt, oberoende och opartiskt mediehus.

Reglerna uppdaterade 25.2.2019.
Tillägg till punkt 17: omnämnande att barnets rätt till skydd för sitt privatliv prioriteras vid publicering av skadlig information.
Reglerna uppdaterade 4.11.
Tillägg till punkt 34: omnämnande av välfärdsområdesvalet.