Uppgifter om turkiskt beställningsmord i Danmark
Ekot kan i dag avslöja att den danska säkerhetspolisen 2017 hade uppgifter om att Turkiet planerade politiskt motiverade mord på oppositionella i Danmark.
Uppgifterna fick säkerhetspolisen att agera och sätta de tänkta måltavlorna i säkerhet.
En kväll i början på januari dök två civilklädda personer upp hemma hos en man med turkiskt ursprung i Danmark. Vi kan kalla honom Mehmet.
– De var civilklädda men visade legitimation från den danska säkerhetstjänsten PET, säger Mehmet.
Ute på gatan skymtade flera bilar som troligen också de tillhörde Säkerhetstjänsten.
– De sade att de hade fått tips om att jag skall lönnmördas i helgen och att de måste ta mig till en skyddad plats, säger Mehmet och fortsätter.
– Jag frågade om de skämtade, men de sa att det var för allvarligt för att skämta om, säger han.
Mehmet, som kommer från Turkiet men bor i Danmark, är en anhängare av den så kallade Gülenrörelsen. Och han ska ha varit en av de misstänkta måltavlorna för de planerade mordförsök som PET hade information om.
I Turkiet är Gülenrörelsen terrorstämplad och landets regering hävdar att den låg bakom den misslyckade statskuppen i Turkiet sommaren 2016.
Den här moderata muslimska rörelsen var tidigare en allierad med Turkiets regeringsparti AKP och president Erdogan. Men redan innan kuppförsöket kom de på kant med varandra.
Efter kuppförsöket har över 100 000 människor avskedats från sina jobb eller fängslats, efter att på lösa grunder anklagats för att ha kopplingar till Gülenrörelsen.
Om man skulle tro informationen som PET kommit över hade nu Turkiet vänt sin blick mot Danmark och ett kriminellt gäng skulle ha fått i uppdrag att utföra morden. Gänget sades ha nära kopplingar till politiker i Turkiet.
– Om det skulle visa sig att detta faktiskt stämmer, att Turkiet ägnar sig åt detta, då är det klart att det är ytterst allvarligt och problematiskt, säger Paul Levin på institutet för Turkietstudier efter att han fått ta del av vår granskning.
För den danska säkerhetstjänsten måste uppgifterna om ett turkiskt planerat beställningsmord ha varit en minst sagt svårhanterlig historia.
Om det läckte ut till allmänheten, så skulle det kunna leda till en diplomatisk kris mellan Danmark och Turkiet, vilket man troligen ville undvika.
Den danska säkerhetstjänsten var också beroende av att kunna samarbeta med sin turkiska motpart, inte minst när det gäller danska IS-krigare som passerar genom Turkiet.
Den turkiska reaktionen på ett avslöjande skulle också kunna bli besvärlig.
– Man kan tänka sig att danska beslutsfattare är rädda för något sådant, att man funderar på de diplomatiska konsekvenserna när Turkiet har en tradition att agera ganska kraftigt, säger Paul Levin.
Den danska Säkerhetstjänsten PET hade med andra ord all anledning att hantera den nya situationen så diskret som möjligt. Men i början på januari 2017 hände något som tvingade PET att agera. De ska då ha fått information om att ett mord kunde vara planerat redan den kommande helgen.
Och det var därför två PET-agenter stod och väntade medan Mehmet och hans familj gjorde sig redo att lämna sitt hem.
Familjen fick några minuter på sig att samla ihop sina kläder. Telefon, dator, mobiltelefon, och kreditkort var de tvungna att lämna hemma. Sen fördes de snabbt in i en bil som förde dem därifrån, berättar Mehmet. Olika källor bekräftar för Ekot att beslutet att skydda Mehmet tagits på hög nivå inom PET.
– De körde inte raka vägen, utan tog omvägar dit vi skulle övernatta, säger Mehmet.
Till slut kom de fram till ett hotell. Allt hade ordnats, de var redan inskrivna och kunde gå raka vägen upp på rummet. De blev tillsagda att inte gå ut.
– Vi blev tillsagda att inte använda våra kreditkort, fick kontanter och en gammal Nokia-telefon.
De fick inte veta exakt vem det var som skulle ha beställt mordet, bara att ordern hade kommit från Turkiet och att det var politiskt motiverat. Men Mehmet misstänkte att den turkiska nationella underrättelsetjänsten MIT var inblandad.
Varför skulle det annars vara ett problem att använda kreditkort? Vem förutom en underrättelsetjänst hade förmågan att spåra kreditkortsbetalningar och banktransaktioner?
Säkerhetspoliserna verkade också vara väldigt irriterade över uppgifterna att Turkiet skulle planera politiska mord i Danmark,.
– Inget land får komma hit och störa de som bor här. Det stör oss mycket. För det här är ingen bananrepublik som du kan komma och agera som du vill, sade de, enligt Mehmet.
För Mehmet var det här en ny situation. Visserligen var han van vid hot, inte minst på sociala medier. Han hade till och med gått till polisen för att anmäla hoten. Men då hade de viftat bort dem som något de inte tagit på allvar, säger han.
Efter ett par dagar bestämdes det att hotellet inte var tillräckligt säkert så familjen togs till ett sommarhus ute på landsbygden. Två säkerhetsvakter uppehöll sig hela tiden i närheten, och Mehmet fick ett nödnummer han kunde ringa om något ändå skulle inträffa.
Under tiden jobbade Säkerhetspolisen vidare med att försöka lösa situationen, utan att utlösa en diplomatisk kris.
Enligt våra källor såg man till att de som misstänktes vara delaktiga i mordplanerna på något sätt fick reda på att de var avslöjade. Strax därefter konstaterade PET att hotet hade avvärjts.
– Efter drygt 10 dagar säger de att hotbilden för denna gång är borta, säger Mehmet.
– De sa att jag kunde återgå till mitt vanliga liv. Jag frågade hur det har upphört, men de ville inte kommentera det. De nämnde också att de skulle stänga det här fallet.
Vi har inte hela bilden av hur och varför hotet plötsligt försvann. Det är också oklart om någon formell förundersökning inleddes.
Vad som än hände så tycks det ha funkat. Sedan Mehmet kommit tillbaka hem från sommarstugan, har han märkt av en betydligt mindre hotfull stämning på sociala medier. Hoten, inte minst från olika fejkprofiler, har blivit betydligt färre.
Men han säger också att Säkerhetstjänsten bett honom att hålla en lite lägre profil i framtiden.
Väl hemma fick Mehmet också veta att han inte var ensam om att föras i säkerhet. Två andra personer boende i Danmark med kopplingar till Gülenrörelsen, ska enligt Mehmet också ha förts i säkerhet. Att det rörde sig om flera personer bekräftas av andra källor.
En av dem som upptäckte att Mehmet försvann var hans vän. Vi kan kalla honom Ali. Ali och hans fru blev oroliga när de inte kunde få tag på Mehmet och hans familj.
De var hemma hos honom och knackade på, berättar han.
– Efter alla tidigare hot mot honom var vi väldigt oroliga, säger Ali.
När ingen öppnade dörren bestämde de sig för att gå till polisen.
– De ville inte hjälpa oss och sa att det skulle gå 24 timmar först. Men vi insisterade.
– Vi vägrade att gå därifrån. Polisen bad oss att vänta.
Efter knappa två timmar, kom en äldre polis ner.
– Han var inte formellt klädd som de andra. Hade bara skjorta och bar inte ett vapen eller så, säger Ali
Polismannen berättade att de inte behövde vara oroliga. Polisen visste var Mehmet var och kunde nå dem. Något mer kunde de inte säga.
Mehmet står fortfarande i kontakt med myndigheterna. Han hävdar att han nyligen talade med sina kontaktpersoner där som avrådde honom från att berätta öppet om det som hänt. Han har därför valt att vara anonym i det här reportaget.
Det här är inte första gången Turkiet anklagas för den här typen av operationer utomlands.
En metod man ofta använder är att samarbeta med säkerhetstjänster i länder som man har extra goda relationer till.
” Hittills har MIT paketerat 80 FETÖ-medlemmar från 18 olika länder och tagit dem till Turkiet" sa vice premiärminister Bekir Bozdag till kanalen CNRHABER i april 2018
FETÖ står för Fetullahs terrororistorganisation och är Turkiets officiella namn på Gülenrörelsen. Namnet anspelar på rörelsens ledare Fetullah Gülen som lever i exil i USA.
Bekir Bozdag fortsatte.
”Vår underrättelsetjänst, våra säkerhetsstyrkor, den turkiska staten och vår regering förföljer dem - var i världen de än är. Våra styrkor hittar dem i deras råtthåla, tar dem till Turkiet och överlämnar dem till turkiska domstolar.”
Men i många länder, däribland Danmark, är den här typen av ”paketerings”-operationer omöjliga att utföra. Där betraktas Gülenrörelsen inte som en terroristorganisation, utan som en legitim internationell, religiöst löst sammanfogad organisation, som framförallt ägnar sig åt att driva skolor i många länder.
Det finns också gott om vittnesmål om att Turkiets rättssystem inte är rättssäkert. Journalister, advokater, och människorättsaktivister fängslas på väldigt lösa grunder. Det finns många trovärdiga berättelser om tortyr.
Det skulle därför bli svårt för Danmark att lämna ut någon till Turkiet, även om det fanns trovärdiga anklagelser mot personen.
Så för att komma åt personer i länder som Danmark ska man ha valt en mer drastisk metod. Så verkar också vara fallet i andra länder i Västeuropa såsom Tyskland och Schweiz, enligt medierna där.
I Tyskland har en person som hävdat att han jobbat på uppdrag av MIT berättat att han var med i planeringen av ett mord på tre kurder som aldrig iscensattes.
En fotbollsspelare med kurdiska rötter blev skjuten efter att ha postat inlägg på sociala medier som misshagade Turkiet. Tysk media har också avslöjat hur ett kriminellt gäng i Tyskland beordrades av en AKP-politiker att misshandla kurder och andra Turkiet-kritiker.
I Schweiz avslöjades nyligen en komplott, där MIT i samarbete med personer på den turkiska ambassaden och en ”konsult” planerade att söva ner en affärsman med kopplingar till Gülenrörelsen och föra tillbaka honom till Turkiet. Den schweiziska säkerhetstjänsten upptäckte dock planerna och kunde avbryta operationen.
Ekot har i vissa delar av granskningen samarbetat med Danmarks Radio.
Vi har sökt den danska Säkerhetspolisen PET, Danmarks justitieminister och Danmarks utrikesminister för en kommentar. Men de vill inte kommentera.
Vi har också sökt den turkiska ambassaden i Danmark för en kommentar, men ambassaden har inte svarat. De har fått ta del av de viktigaste uppgifterna i granskningen.
Den här artikeln bygger på en omfattande research, samtal med flera källor på olika nivåer i samhället och i flera länder. De flesta har valt att vara anonyma. Men vi vet vilka de är och har kunnat kontrollera deras identitet. I de fall det råder osäkerheter om något så framgår det av texten. Vi kan dock inte närmare gå in på vilka uppgifter som kommer från vilka källor eftersom det skulle kunna leda till att källorna identifieras. Vi började arbetet med det här reportaget för ett och ett halvt år sedan då vi för första gången hörde rykten om ett planerat mordförsök i Danmark. Men det är först nu vi anser att historien är så bekräftad att den går att publicera.